En tid av fastan.
Ska ta en tid av fasta från TV och datorn som har tagit upp massor med onödig tid. Och det är mycket saker som har hänt senare tiden av mitt liv som måste få bli uppklarat.
Så ser det ut just nu, men ni får mer än gärna hoppa på och skriva en fortsättning på berättelsen om Fadde.
Trode faktis att det skulle vara ett mer intresse av att nån fortsatte skriva än vad det har varit, men Sofie om du kommer på nåt nu, vad som helst skulle det vara riktigt kul om du ville fortsätta :)
Det var allt för mig (jag börjar lära mig vara kortfattad)
Ha det Guld!! :D
som min goda vän Gustav alltid säger:
Peace out!
//Isak... :)
Hej!
Jag förstår att det kommer att ta ett tag innan du svarar på de här inlägget. Det är ett bra val att fasta, det är något som någon annan här också borde ta steget att göra. Du är ett bra föredöme Isak, i flera saker. Även om du kanske inte vet om det.
Ja, förlåt, jag menade inte att få dig att avslöja dina privataste grejer för mig om du inte vill. Jag vill verkligen inte pressa dig eller så, just dehär området är ju personligt. Det var verkligen tråkigt att höra. Men i sådana fall har Han någon annan för dig Isak. Som är helt perfekt.
Den rapporten ser jag fram emot. Verkligen, med seger i allt. Det låter verkligen kul med massa nya kompisar, som förmodligen kommer från helt andra sammanhang en sitt eget! Vad kul. Jag känner att jag på ett mycket grått sätt ligger i en stängd sjö istället för flödande forsar och hav, fullt med massa nya människor och liv. Men det kanske blir så om man alltid är på samma ställe.
Har du tänkt på hur öppen man blir på Internet? Jag tror jag utan vidare framställer mig själv i en obarmhärtig men sann dager nu. Jag menar - jag skulle aldrig snacka om mitt instängda sociala liv annars och förmodligen inte ens inse det. Det blir som någon slags dagbok, eftersom man inser saker om sig själv.
Jasså? Jag det verkar ju knepigt att byta mitt i där. Ja, det kan mycket väl stämma. Han använder oss nog till mycket vi inte alltid förstår. Han måste ha det roligt.
Okej, det var iaf en förhoppning då, även om den gick i kras. Men folk ändrar sig säkert, precis som du sa. Annars kanske du stöter på någon från gymnasieåren på Konsum i kassan om ett par år istället. :)Men varför var det så många som la av? Tuff, tråkig, ärlig utbildning?
Ja, Janya skulle komma tillbaka nu nån gång, men en av hennes drama tjejer sa något om att hon hade träffat nån kille i Califonien och så. Jag vet inte, jag inser att jag har verklig tur om hon kommer tillbaka till tråk-uppsala för att vara med familj och lära upp en hög entusiastiska tonårs tjejer med tandställning i teater. Vad jag har hört går det hur bra som helst för henne. Hon typ skriver pjäser och blev utsedd till universitets bästa elev eller nått. Bara rykten, jag har inte hört det från henne själv. Men jag saknar henne och hennes skratt.
Jaha! Ja, jag tror inte jag var med på det mötet. Han är bra.
Okej, härligt. Jag kan tänka mig dig som den där Ivar den förskräcklige. :D Speciellt när du fortfarande hade skägg. På tal om skägg, du har klippt dig såg jag ju, det blev jättesnyggt. Nu tror jag inte att du riskerar att få höra gissningen 40 år igen! Frågan är svår. Jag kan inte låta bli att fingra på de här riktigt stora filmerna, att bara få vara i den världen och göra intryck, betyda något för något annan. Som att spela vad som helst i t ex Sagan om Ringen, Narnia... Ja fdörutom typ orcher och svarta ryttare. Visst det skulle säkert vara lärande men det känns ju lite surt att få en roll och sedan inte ens visa ansiktet. Eller något från svunna tider mer. Typ medeltiden. (Robin Hood). jag skulle nog hellre ta något från tid som varit, så att säga. Och att verkligen få röra tittaren. Om till skratt, tårar eller sympati. Bara något.
Ja, jag förstår. Men det är klart du hittar någon nu! Jag känner på mig att du inte kommer gå ensam ut tvåan. :) Och sedan får man väl ta till sig ordet "sök först Guds rike och Hans rättfärdighet så skall ni få allt det andra också." Det måste betyda fru också, eftersom fru ingår i det första bud vi människor fick från Gud. Att vi ska leva tillsammans och föröka oss. :) Jo, det är sant, utifrån sett är vi superunga. Mamma får häpna reaktioner ibland när hon har fyra barn med samma man och fortfarande är gift. Vad föredrar du, 21 eller 30?
Det låter härligt med en skola/utbildning man älskar. Du inspirerar mig, levande reklam för bibelskolan skulle jag säga. Taggar framtidens bibelskol-kullar.
Skojar du med mig! Mitt svar skulle ha låtit ruggigt likt! Afrika har jag längtat till länge, och Skottland verkar underbart. Jag blev så avis på David som drog dit apropå ingenting. Jag bara vill dit på minuten. Och Nya Zeeland. Underbart vackert & varmt. Narnia och Sagan om Ringen kan jag inte låta bli att tänka på. Utöver dessa (vart exakt vill du i dessa länder och vad är det som drar dig dit förutom natur?) Vill jag tillbaka till Indien, till England och Kina.
Nu kommer jag in på något nytt, om Kina. För några år sedan profeterade Karl-Gustav Severin om att jag skulle som Kina. Jag har länge känt som ett kall till just Kina och att bli missionär. När han sa det på det sätt han gjorde blev allt så bekräftat. Men på något sätt har jag alltid fått kämpa för att behålla kärleken till Kina, och alltid haft lätt för Afrika. Jag vet inte längre. Det enda jag vet är att jag vill göra något som betyder något. Jobba för Gud, gärna på missionsfältet, för att vara med om något större än mig själv. Om jag hjälper en person till Jesus och frälsning har jag ju faktiskt hjälpt till på ett högt plan, viktigare än att rädda folks fysiska liv, så att säga. Jag kan säkert vara på flera ställen också.
Är det så? :) Jag tror faktiskt att ens skrivande alltid återspeglar sig själv. Jag kan se i det jag själv har skrivit, hur mitt liv går genom olika perioder. Om man läser böcker ser man ju också hur författarens politiska åsikter och normer återspeglas. Typ August Strindberg skev ju Fröken Julie (vilken David verkar tycka suga, men jag och Carro har fördjupat oss i) I den märker men vad August själv tycker är rätt och riktigt enligt hans åsikter. Lite intressant att se. Det är iaf bra att du inser att du skriver till dig själv. Är du alltid som Fadde eller bara just nu?
Ha det underbart fantastiskt nu, med Guds alla välsignelser med dig!
Åh, en sak till. Det blev visst pinsamt långt, men jag märker inte det när jag skriver. Inte undra på att det tog 40 minuter. :) Jag måste öva upp skrivhastigheten!